SignaturerRedigera

De flesta signaturer i slutet av brev har en form som denna

Sincerely,
Jon Doe

Jag skulle vilja veta om det finns ett formellt namn för “Sincerely,”-delen eller något av de ord som föregår namnet (Goodbye, Love, etc.)…)

♫Deathgleaner 03:56, 16 juli 2008 (UTC)

Det brukar kallas för avslutningen. Se affärsbrev för namnen på de andra delarna av ett brev. Michael Slone (talk) 04:06, 16 juli 2008 (UTC)Vi har artiklar på Complimentary close och på Valediction. Deor (talk) 04:08, 16 juli 2008 (UTC)

Vilka typer av substantiv är det här?Redigera

På engelska, varför anses namnen på de fyra årstiderna inte vara egentliga substantiv, men namnen på årets månader och veckodagarna anses vara egentliga substantiv? Till vilken kategori hör också namn på sporter och spel som “poker” och “baseball”? -Föregående osignerad kommentar har lagts till av 70.134.228.23 (talk) 07:48, 16 juli 2008 (UTC)

Till din andra fråga skulle jag säga att “poker” och “baseball” definitivt är vanliga substantiv. Till din första skulle jag säga att det är en bra fråga, och jag har faktiskt sett folk skriva namnen på säsongerna med versaler förmodligen oftare än nästan alla andra vanliga substantiv, eftersom det finns en stark intuition om att de “borde” vara egna substantiv. Din fråga kan bara besvaras om vi har en adekvat definition av “vanligt substantiv” och “korrekt substantiv”, och jag är inte säker på att vi har det. Det har alltid känts som om definitionen var ganska cirkulär: “Varför får inte säsongsnamn versaler? Därför att de inte är egennamn. – Vad är ett egennamn? Ett substantiv som får stor bokstavsbeteckning. På franska får dagsnamn, månader och språk inte stor bokstavsbeteckning (dvs. de betraktas som vanliga substantiv), medan de gör det på engelska (dvs. de betraktas som korrekta substantiv), så det verkar inte ens finnas ett universellt semantiskt kriterium som kan tillämpas. Tyskan gör det enklare genom att helt enkelt skriva alla substantiv med stor bokstavsbeteckning (men gör det svårare genom att betrakta adjektiv som substantiv i vissa fall, t.ex. “bra” i frasen “något bra”). Språk som skrivs i andra skriftsystem än det latinska, grekiska, kyrilliska och armeniska alfabetet underlättar ytterligare genom att inte skilja mellan stora och små bokstäver. Vi kanske borde börja skriva engelska på katakana… -Angr 08:36, 16 juli 2008 (UTC) Relaterad information: Det är en bra fråga… Svaret kan vara historiskt/etymologiskt Dagarna och månaderna är oftast uppkallade efter personer, t.ex. torsdag Thor, onsdag Odin, på samma sätt som månaderna augusti, Augustus, de andra månaderna är oftast numeriska till sitt ursprung, t.ex. september från septem – så det är kanske för att de är uppkallade efter saker, och är relativt moderna, som de skrivs med versaler… Årstiderna är så gamla och förankrade att det verkar meningslöst att skriva dem med versaler, jag förväntar mig att månaderna kommer att gå på samma sätt under många år framöver. 87.102.86.73 (talk) 10:46, 16 juli 2008 (UTC) Jag tror inte att etymologi är rätt väg att gå. R. Quirk och folk (i sin stora engelska grammatik) har en definition av proper noun som är både semantisk och grammatisk. För det semantiska kriteriet har egennamn en unik referens. När det gäller det grammatiska kriteriet saknar proper nouns (obestämd/definierad) artikelkontrast och talkontrast. Till exempel hänvisar Louisiana till endast en sak och *en Louisiana & *Louisiana och *Louisianas är ogrammatiska. Samma grammatik gäller för Västindien (som har ett obligatoriskt the: man kan inte säga *West Indy, *West Indies (utan artikel), *a West Indy, *the West Indy. Eftersom engelskan är flexibel kan man använda ett egennamn som Louisiana som ett räkneord, i vilket fall det förlorar den unika referensen och får artikel & talkontrast. (T.ex. Lousiana är inte längre det Louisiana som hon en gång kände eller Köpte han en Rembrandt på auktionen förra veckan? eller Hur många George Bushes krävs det för att skruva i en glödlampa?). Denna omvandling av substantivkategorier gör analysen svårare. Hur som helst kan man för skojs skull låta säsongerna genomgå dessa tester och försöka komma fram till ett svar. Frågan om kapitalisering är något som i viss mån hänger samman med statusen för egentliga substantiv, men det är inte direkt korrelerat. En annan sak att nämna om kapitalisering i egennamn är att man kapitaliserar t i Haag men inte i USA. Båda är egennamn. Det verkar inte finnas någon förutsägbarhet här. Jag tror att generellt sett kommer korrekta substantiv att kapitaliseras och kommer att behålla sin kapitalisering efter konverteringen av substantivkategorier. Kanske är den varierande kapitaliseringen kopplad till substantiv som har medlemskap i både kategorin proper substantiv och non-proper substantiv? (För att utveckla, vissa substantiv som tårta, tegelsten kan vara antingen räkne- eller massnordiska substantiv. En analys skulle vara att de har dubbelt medlemskap i både räkne- och massnamnskategorier). – ishwar (speak) 15:13, 16 juli 2008 (UTC)Enligt dessa kriterier borde åtminstone veckodagar vara vanliga substantiv och inte versala: “Måndag” avser inte bara en sak, och “en måndag”, “måndagen” och “måndagar” är alla grammatiska. När det gäller månaderna är det inte lika tydligt: “juli” avser inte heller bara en sak, men “en juli”, “juli”, “juli” och “juli” börjar låta (åtminstone för mig) som överförda användningsområden i stil med “en Remembrandt”, “den Louisiana som hon en gång kände” och “George Bushes”. Årstiderna låter fortfarande som vanliga substantiv: “a summer”, “the summer” och “summers” är alla okej. Språk är också egentliga substantiv enligt dessa kriterier, så antingen har franskan andra språkliga kriterier för distinktionen eller så stavas de fel. -Angr 15:24, 16 juli 2008 (UTC) Det verkar tydligare för mig nu att “sommar”, “vinter” etc. har kommit in i det mänskliga medvetandet som namn (litet n) för dessa årstider, medan veckorna och månaderna fortfarande har titulära associationer (se http://en.wiktionary.org/wiki/titular)… Det är också värt att notera att veckor/månader inte alltid skrivs med stor bokstavsbeteckning (många gör det inte) men det är fortfarande konvention att göra det till exempel när man markerar ett datum i ett brev. 87.102.86.73 (talk) 01:51, 17 juli 2008 (UTC) Har veckor namn? Jag har aldrig sett någon stilguide som tillåter att månaders namn inte skrivs med versaler. Den som till exempel skriver “13 februari” är förmodligen från samma skola som skriver “jag skriver mycket och är bra på att stava”. — JackofOz (talk) 07:13, 17 juli 2008 (UTC)

DecimateEdit

Under de senaste decennierna har Lake Superior State University gett ut en årlig “List of Words Banished from the Queen’s English for Misuse, Overuse and General Uselessness”. …..I allmänhet är listan mest informativ som en barometer över de mest irriterande aspekterna av språket: vad är det som går folk på nerverna, så mycket att de anser att ord (eller särskilt ogillade betydelser av ord) bör avlägsnas från lexikonet omedelbart?En av posterna på 2008 års lista är det belägrade ordet decimera, som ursprungligen syftade på den antika romerska metoden att avrätta var tionde soldat i ett myteristiskt arméregemente. “Ordbevakare har i flera år krävt att detta ord ska förintas”, står det i pressmeddelandet……. Och redan 1663 hade användningen av decimera utvidgats till att betyda “att förstöra eller avlägsna en stor del av”, enligt citat som samlats in i Oxford English Dictionary.I nästan tre och ett halvt århundrade har alltså praktiskt taget alla användningar av ordet decimera skett i denna utvidgade betydelse, utom när man hänvisar till den hårda gamla romerska metoden. Och numera verkar sådana hänvisningar vara begränsade till klagomål på själva ordet. Även om det finns få bevis i den engelska standardanvändningens historia för att stödja idén om att betydelsen “en tiondel” är den “riktiga” betydelsen, har dock vissa frågor om användningen dröjt sig kvar. Från: Bör “Decimate” vara Annihilated? Lexikografi den 3 januari 2008 -Preceding unsigned comment added by 70.121.206.124 (talk) 19:02, 20 juli 2008 (UTC)

Jag skulle vilja ha ett beslut om användningen av decimate eller decimation. I dina definitioner innefattar det både att eliminera “nästan alla” och det föråldrade romerska/skattemässiga bruket av formen, att ta bort en decimal (10 %). För skatter och disciplin var en decimal en ganska liten summa.

I allmänt språkbruk och i äldre oavkortade ordböcker betyder decimera att flytta decimaltecknet till vänster (100,0 till 10,00) eller att bli lämnad med en tiondel….a förlust av en storleksordning.

Kort sagt, decimeringen av den irländska potatisskörden betydde inte att 90 procent av potatisen var bra.

Om du har en dollar och spenderar en tiondel, har du då decimerat dina resurser?

Och ingen modern militärbefälhavare skulle skicka in en trupp på tio personer om en skada på en person skulle decimera deras chanser till seger.

En förmögenhet på en miljon, hundra tusen dollar som decimerades under den stora depressionen innebar inte att de behöll en miljon dollar.

Min röst, som du ser, är att decimera är (grovt räknat) förlusten av en resurs inom en storleksordning, en decimal. Medan en decime, är en dime. -Föregående osignerad kommentar tillagd av 70.121.206.124 (talk) 12:38, 16 juli 2008 (UTC)

Jag håller med -LambaJan (talk) 12:50, 16 juli 2008 (UTC) Jag skulle också vara benägen att hålla med, för allmänna ändamål. När man skriver om beskattning eller romersk historia är det kanske bättre att reservera ordet för den reducerande-till-ett-tiotal-sinnet – det verkar vara på dessa ställen som ordet kan orsaka mest förvirring. I en Wikipedia-artikel kan det i vilket fall som helst vara en bra idé att länka ordet till artikeln om den avsedda betydelsen (Decimation (Roman army) for reducing by a tenth, Decimation (Roman army)#Current use of the word for reducing by a large proportion). AJHW (talk) 14:39, 16 juli 2008 (UTC)Vi gör inga “utslag” av det slag du frågar efter. Det framgår tydligt av artikeln att den formella betydelsen är minskning med 10 %, och att användningen “minskning med en stor del” inte är allmänt accepterad, inte minst eftersom den inte tar hänsyn till vad ordet faktiskt, i motsats till vardagligt, betyder. Ja, ordet befinner sig, som alla andra, på ett språkligt löpband där betydelsen skiftar, men vi bör absolut inte välja att använda ordet i den klumpiga, inte allmänt accepterade, felaktiga men vardagliga betydelsen, eftersom vi påstår oss skriva en encyklopedi som är beroende av att människor kan förstå vad vi menar. Den enklaste lösningen är att inte använda ordet annat än i dess formella betydelse – minskning med 10 procent. Välj ett annat ord eller en annan fras om du menar något annat (som “minska med en storleksordning”). –Tagishsimon (talk) 17:32, 16 juli 2008 (UTC)Och när vi ändå är inne på det, kvantsprång. Jag menar, WTF? Varför inte bara sätta en etikett i pannan där det står “Jag har inte en aning om vad de ord jag använder faktiskt betyder” –Tagishsimon (talk) 17:34, 16 juli 2008 (UTC)Jag håller med Humpty Dumpty om det här. “När jag använder ett ord”, sade Humpty Dumpty i en ganska hånfull ton, “betyder det precis vad jag väljer att det ska betyda, varken mer eller mindre”. — Q Chris (talk) 07:19, 17 juli 2008 (UTC)

Tack för era kommentarer. Jag kommer att undersöka detta ytterligare, inklusive den romerska praxisen. Den enkla uppfattningen (klumpig eller inte) att eftersom ordet innehåller ett “dec” betyder det att minska med 10 % är en ny (sedan andra världskriget) förskjutning i användningen….. kanske tekniskt korrekt, eller kanske på grund av en ytlig tolkning och slutsats. Språnget verkar felaktigt för mig. Även om dec språkligt sett är lika med tio…. är det inte alltid procent. Och även om den romerska militära praktiken fungerade enligt principen om slumpmässigt urval genom sekventiella tiotalslotter (1 000 krigare indelade i 100 grupper om tio män, varav tio grupper väljs ut, varav en av tio män dödades…) är tio av tusen en minskning av en procent av legionen… inte tio procent. Men denna praxis sägs ha förstört (decimerat) 100 procent av moralen. Kathryn (ursprunglig frågeställare).

Vi minskade våra utvecklingsdatabaser på jobbet till 10 procent av produktionsstorleken. Vi var ganska stolta över den fras vi använde för att beskriva detta enorma projekt – “databasdecimering”. Jag trodde att “decimering” var ett ord som vi hade myntat utan att bry mig om att undersöka hur det användes vid den tidpunkten. Jag fann det ganska intressant att läsa diskussionen ovan! Sandman30s (talk) 22:12, 17 juli 2008 (UTC)Kathryn, jag är inte riktigt klar över vilken väderkvarn du lutar åt just nu med ditt “titta närmare på detta” och ditt “kanske på grund av en ytlig tolkning och slutsats”. OED hittar exempel på att decimera betyder “To kill, destroy, or remove one in every ten of” från 1663. Varifrån du får idén att detta är en “since WWII shift” ifrån är bortom mitt förstånd. OED anger också att ordet används retoriskt eller löst för att betyda “att förstöra eller avlägsna en stor del av”. –Tagishsimon (talk) 22:24, 17 juli 2008 (UTC)

Joshin yaRedigera

Varifrån kommer uttrycket “I was just Joshin ya”? Föregående osignerad kommentar tillagd av 216.207.198.130 (talk) 16:52, 16 juli 2008 (UTC)

Flyttad från Miscellaneous Desk. Det finns en definition i wikt:josh men ingen etymologi. — Coneslayer (talk) 17:00, 16 juli 2008 (UTC) Merriam-Webster daterar verbformen från 1845, men säger “ursprung okänt”. Online Etymology Dictionary (även kallad den andra OED) säger att det troligen kommer från namnet Joshua, men har inte mycket som styrker det. –LarryMac | Talk 17:34, 16 juli 2008 (UTC) Merriam-Webster-Shebster. OED säger om etymologin “Cf. Josh Billings, pseudonym för en amerikansk humorist”. Från vår artikel finner vi “Josh Billings var pseudonym för humoristen född Henry Wheeler Shaw (20 april 1818 – 14 oktober 1885). Han var kanske den näst mest kända humorförfattaren och föreläsaren i USA under andra hälften av 1800-talet efter Mark Twain.” Slutsatsen är att to josh härstammar från hans antagna förnamn. Den tidigaste användningen är bekräftad till 1845, så han måste ha varit en ganska tidig talang. Eller så var det något annat på gång som OED inte har tagit reda på, till exempel att josh, to joke, hade sitt ursprung innan Shaw antog sitt pseudonym och faktiskt ledde honom till valet av förnamn. –Tagishsimon (talk) 19:32, 16 juli 2008 (UTC) Jag ser inget behov av att förtala en av mina källor, jag rapporterade helt enkelt vad den sa. Och om du hade brytt dig om att läsa min andra länk hade du sett att “Ordet användes tidigare än den amerikanska humoristen “John Billings”, pseudonym för Henry Wheeler Shaw (1818-85), som inte började skriva och föreläsa förrän 1860; men hans popularitet efter 1869 kan ha påverkat ordets popularitet”. –LarryMac | Talk 19:47, 16 juli 2008 (UTC)Kära nån. Humorismens misslyckande. Nåväl. –Tagishsimon (talk) 19:49, 16 juli 2008 (UTC) “Humor”. Det här är Amerkin-grejer vi diskuterar. –jpgordon∇∆∇∆ 20:19, 16 juli 2008 (UTC) Jösses, du har verkligen tagit “mig” ur humorn med den där josh mot Mark mark mot josh. Allvarligt talat, varför skulle du “shebster” Merriam-Webster och sedan bekräfta dess svar till frågeställaren? Zain Ebrahim (prata) 14:45, 17 juli 2008 (UTC)