En av de mest kända probiotika är Lactobacillus rhamnosus GG (LGG). Denna bakteriestam, som ingår i många populära probiotiska produkter, har ett rykte om sig att vara en nyttig mikrob. Forskare har funnit bevis för att den kan hjälpa till med tarmproblem, luftvägsinfektioner och vissa hudsjukdomar. Viss forskning tyder på att den till och med kan hjälpa till med viktminskning.
Men en viktig fråga har förblivit obesvarad: Hur ger LGG faktiskt fördelar?
Nu har forskare vid University of Maryland School of Medicine (UM SOM) kommit med en förklaring. Det verkar som om LGG kan fungera som en facilitator som ändrar aktiviteten hos andra tarmbakterier. Detta är första gången som denna mekanism har beskrivits; upptäckten kan så småningom hjälpa forskare att skapa effektivare strategier för att främja en hälsosam tarm. Artikeln publicerades i det senaste numret av tidskriften mBio.
Claire M. Fraser, PhD, professor i medicin vid UM SOM samt föreståndare för Institute for Genome Sciences, studerade effekten av LGG på en grupp äldre försökspersoner “Den här bakteriearten har ett rykte om sig att vara riktigt användbar för människor”, säger professor Fraser. “Så vi ville bättre förstå hur den kan fungera i människans tarm.”
Hon och hennes medarbetare, dr Patricia Hibberd vid Massachusetts General Hospital, testade 12 försökspersoner som fick i sig LGG två gånger om dagen i 28 dagar. Hon analyserade tarmbakterier före och efter denna regim och fann att intag av LGG ledde till ökningar av flera gener som främjar flera arter av tarmbakterier, inklusive Bacteroides, Eubacterium, Faecalibacterium, Bifidobacterium och Streptococcus. Dessa mikrober har visat sig ha en rad fördelar hos människor, inklusive främjandet av ett friskt immunförsvar. (Fraser påpekar att LGG också kan ha direkta effekter, utöver sin förmåga att förändra det övergripande ekosystemet.)
“Detta är en ny idé, att vissa probiotika kan fungera genom att påverka det övergripande ekosystemet i tarmen”, säger professor Fraser. “Tidigare tenderade vi att tro att LGG och andra probiotika verkade direkt på värden. Jag tror att detta fynd har många spännande implikationer.” För det första, säger Fraser, ger det stöd åt idén att vi måste betrakta mikroberna i tarmen som ett sammankopplat ekosystem snarare än en rad solitära bakterier. Att ändra beteendet hos de mikrober som redan finns i tarmen kan vara lika viktigt som att lägga till någon enskild art till denna population.
Professor Fraser och hennes kollegor använde en innovativ metod för att räkna upp tarmbakterier; detta tillvägagångssätt, som kallas metagenomisk analys, ger en mycket mer omfattande bild av vad mikroberna faktiskt gör i en viss persons tarmar. Tidigare metoder ger inte alls samma detaljeringsgrad som denna metod.
“Dr Frasers studie är inte bara fascinerande, utan kommer också att bidra till att främja ett snabbt framväxande forskningsområde”, säger dekanus E. Albert Reece, MD, PhD, MBA, som också är vice ordförande för medicinska frågor vid University of Maryland och John Z. and Akiko K. Bowers Distinguished Professor and Dean of the School of Medicine. “Under de kommande åren kommer forskarna att lära sig mycket om de mikrober som finns inom oss. Jag är säker på att professor Fraser, institutet och School of Medicine kommer att vara djupt involverade i dessa banbrytande insatser.”