Vinälskare vet att måttlig alkoholkonsumtion har kopplats samman med många fördelar, från friskare hjärtan till skarpare hjärnor och till och med längre liv. Och de bör också vara medvetna om de negativa följder som är förknippade med drickande. Men alla drycker är inte lika bra. För- och nackdelarna med att dricka beror ofta inte bara på om du dricker, utan också på vilken typ av alkohol du väljer.

I tre decennier har forskare, sjukvårdspersonal och media fokuserat på framför allt rött vin när de diskuterar alkohol och eventuella hälsofördelar, till stor del tack vare dess långa lista över polyfenoliska komponenter, som procyanidiner, quercetin och resveratrol, som alla är antioxidanter som finns i druvskalen.

Men är den rådande medicinska visdomen så enkel som: Drick rött vin med måtta? Har andra former av alkohol fördelar? Här sammanställer Wine Spectator den senaste vetenskapliga forskningen för att jämföra de olika hälsoeffekterna av olika alkoholhaltiga drycker. Läs vidare för att få en uppdelning av fördelarna – och riskerna – med var och en av dem.

Kärlhälsa

När forskaren Serge Renaud presenterade den franska paradoxen för amerikanerna i ett avsnitt av 60 Minutes 1991, väckte han ett nationellt intresse för rödvinets potential för hjärthälsa. Under de år som gått sedan dess har forskare från hela världen genomfört otaliga studier för att bättre förstå rödvins kardiovaskulära fördelar och för att förstå varför det anses vara ett bättre val än andra drycker.

I centrum för många av de senaste studierna står resveratrol. År 2008 fann ett forskarlag att rödvinskemikalien har förmågan att hålla hjärtvävnader unga och fördröja åldrandet, även i de koncentrationer som finns i en genomsnittlig dags vin. En annan studie från 2003 testade effekterna av resveratrol och små mängder vin på kaniner med högt kolesterol och fann att rödvin – oavsett alkoholhalt – kan förbättra blodflödet.

I en studie från 2004 jämfördes rödvin med gin för att se vilken typ av dryck som ger mest skydd mot åderförkalkning, ett tillstånd där plack byggs upp och inflammerar artärerna. I denna direkta jämförelse var rödvinet överlägset. Resultaten visade att vinet hade en mer antiinflammatorisk effekt än gin, vilket sänkte kända riskfaktorer för sjukdomen.

Men det verkar som om rödvin inte är det enda hjärtfrämjande valet. År 2008 visade en studie av mer än 4 000 vuxna i Grekland att måttliga drickare (som dessa författare definierade som de som konsumerade 1,5 till 3 drinkar per dag) hade hälften så stor chans att utveckla metaboliskt syndrom – en samling sjukdomar som kan leda till hjärtsjukdomar och diabetes – som icke-drickare. Om man bryter ner det ytterligare, jämfört med dem som inte drack vin, hade måttliga vindrickare 58 procent mindre risk att utveckla hjärtsjukdom, och öldrickare och spritdrickare hade 48 procent respektive 41 procent mindre risk att utveckla hjärtsjukdom.

Trots att vitt vin innehåller färre polyfenoler än rött, visade en studie från 2015 av ett team vid Ben-Gurion University of the Negev i Israel att både rött och vitt vin kan ge drickare kardiometabola fördelar: Rött vin visade en betydande ökning av HDL-kolesterolet, medan vitvinsdrickare fick bättre kontroll över blodsockret.

Så om andra alkoholhaltiga drycker också ger fördelar för hjärtat, spelar det då någon roll vad du dricker?

“Vi vet från många forskningsstudier under de senaste decennierna att lätt till måttlig alkoholkonsumtion … har förknippats med en lägre risk för kranskärlssjukdom”, säger Dr. Howard Sesso, biträdande epidemiolog vid Brigham and Women’s Hospital och docent i medicin vid Harvard Medical School, till Wine Spectator. “Många studier tyder på att typen av alkohol – rött vin, vitt vin, öl eller sprit – sannolikt spelar mindre roll och att alkoholen i sig är det som driver dessa observerade fördelar.”

Under 2015 analyserade forskare från Harvard Medical School data som samlats in i Atherosclerosis Risk in Communities Study, som följde alkoholkonsumtionsvanorna och den kardiovaskulära hälsan hos 14 629 vuxna i fyra amerikanska samhällen. Deras resultat visade att de som drack upp till sju drinkar i veckan – oavsett typ – löper mindre risk att utveckla hjärtsvikt än icke-drickare. Dr Scott Solomon, professor vid Harvard Medical School och en av studiens författare, förklarade att alkohol ger fördelar för hjärthälsan eftersom den kan höja nivån av bra kolesterol, minska blodkoagulationen och administrera antioxidanter.

Och även om det verkar som om det är möjligt att dricka vilken typ av alkohol som helst med måtta kan ge en viss grad av fördelar för hjärtat, får man med vin, särskilt polyfenolrikt rött vin, så att säga mer fördelar för pengarna.

Cancerrisker

Alkohol och cancer har ett knepigt förhållande – att dricka har kopplats samman med en ökad risk för mun- och strupcancer, levercancer, tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer. Enligt American Cancer Society (ACS) omvandlas etanol till acetaldehyd när kroppen bryter ner alkohol, en kemikalie som allmänt anses vara cancerframkallande. Men även om etanol finns i alla alkoholhaltiga drycker har vissa typer av drycker förknippats med en ökad eller minskad risk för vissa cancerformer.

De dåliga nyheterna först: 2016 tittade forskare från Brown University på data från 210 000 personer i USA och fann ett möjligt samband mellan att dricka vitt vin och en ökad risk för att utveckla melanom, en av de dödligaste formerna av hudcancer. Även om orsaken till detta samband är oklar, är det möjligt att eftersom vin har högre nivåer av redan existerande acetaldehyd än andra drycker, kan det vara mer riskfyllt. Men eftersom studien inte tog hänsyn till andra potentiella riskfaktorer, inklusive den kanske största av alla, solexponering, är detta inte tillräckligt med information för att dra några definitiva slutsatser.

Och även om röda och vita viner har liknande acetaldehydnivåer kan antioxidanterna i rött vin bidra till att motverka risken för hudcancer. I själva verket har särskilt resveratrol studerats för sin potential att förstöra mänskliga hudcancerceller, även om det inte finns några bevis för att dricka rödvin skulle kunna ge dessa cancerbekämpande fördelar.

Det är inte bara hudcancer. År 2008 fann forskare att män som drack ett till två glas rött vin per dag hade lägre risk för lungcancer än de som drack vitt vin, öl eller sprit. Även om det är möjligt att dessa resultat berodde på andra livsstilsfaktorer (vindrickare tenderar att leva ett generellt sett hälsosammare liv), spekulerade studiens medförfattare att resveratrol, eller någon kombination av de polyfenoler som finns i rött vin, har en skyddande effekt som inte kan hittas i andra alkoholhaltiga drycker.

Näst hudcancer är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i USA, enligt ACS, och även måttliga drickare kan vara i riskzonen. I en studie som publicerades 2012 fann man dock ett annat fall där rödvinets unika komponenter verkar motverka de risker som är förknippade med alla typer av alkohol. Forskare från Cedars-Sinai Medical Center och University of Southern California fann mer gynnsamma hormonnivåer hos kvinnor som drack rött vin jämfört med dem som drack vitt vin, vilket tyder på att komponenter i rött vin kan göra det svårare för bröstcancerceller att växa.

En annan studie, denna gång på män med prostatacancer, visade att även om en måttlig konsumtion av rött vin visade på en tydligare, lägre risk för cancer än den som drack vitt vin, så skulle drickare av båda typerna av vin i slutändan kunna klara sig bättre än de som huvudsakligen konsumerade öl eller sprit. De som drack små till måttliga mängder öl och sprit visade sig ha en liknande risk för prostatacancer som icke-drickare. Moderata vindrickare hade däremot en 44 procent lägre risk.

En studie om risker för äggstockscancer visade liknande resultat. I studien från 2004 fann forskarna att kvinnor som i genomsnitt drack ett eller två glas vin per dag hade ungefär hälften så stor risk att utveckla cancern som icke-drickare, och resultaten för öl- och spritdrickare tycktes inte skilja sig särskilt mycket från dem för icke-drickare.

Samt sett kan man säga att även om ACS-rekommendationerna tillåter upp till en drink per dag för kvinnor och två för män, kan det utifrån ovanstående forskning vara det smartaste alternativet att se till att dessa drinkar är rött vin.

Viktstyrning och diabetes

Har du någonsin undrat varför du känner till den fruktade “ölmagen”, men aldrig hört talas om en “vinmage”? Det beror förmodligen på att det är lätt att se att den typ av alkohol du dricker – och hur du konsumerar den – verkligen spelar roll när det gäller din vikt. De flesta kaloriräknare vet att öl – som innehåller cirka 150 kalorier per portion – inte är den mest bantningsvänliga drycken. Vin, som innehåller mellan 120 och 130 kalorier per 5 ounce, är ett något bättre alternativ för midjan.

Sprit, som innehåller cirka 100 kalorier per 1,5 ounce, verkar vara det smartaste alternativet – såvida du inte skakar upp dem med olika sockerfyllda cocktailingredienser. Men med rätt plan som passar dina behov kan alla dessa typer av alkohol införlivas i en hälsosam kost.

När det gäller diabetes har måttlig alkoholkonsumtion i allmänhet visat sig minska risken, men ny forskning har visat att vin kan ge de största fördelarna. I år visade en studie att måttlig, frekvent vinkonsumtion var förknippad med en betydligt lägre risk att utveckla diabetes, jämfört med avhållsamhet eller sällsynt konsumtion. Uppgifterna om öl- och spritdrickare var begränsade, men resultaten visade att öl kan sänka risken för män men inte för kvinnor, och att spritkonsumtion inte visade något samband med diabetesrisken för män, men en högre diabetesrisk för kvinnor.

Trots att forskarna varnade för att de dryckesspecifika korrelationerna fortfarande inte är helt tydliga är detta inte den första diabetesrelaterade studien som tyder på att vin är fördelaktigt i förhållande till öl och sprit. År 2016 genomförde forskare från Wuhan University och Huazhong University of Science and Technology en metaanalys av 13 studier som uppskattade riskerna mellan specifika typer av drycker och typ 2-diabetes. De upptäckte en 5-procentig riskminskning för försökspersoner som drack sprit, en 9-procentig minskning för dem som drack öl och en 20-procentig riskminskning för vindrickare. Vi behöver ytterligare forskning för att bättre förstå detta samband.

Demens och depression

Forskning om alkoholens samband med demens har pågått i årtionden, men en av de senaste – och mest omfattande – studierna kommer från tidigare i år. Metaanalysen tittade på data från totalt 20 demensrelaterade studier och fann att lätt till måttlig alkoholkonsumtion ger en lägre risk för demens än total avhållsamhet. Vidare tog sju av de analyserade studierna upp den specifika typen av alkohol som konsumerades, och forskarna drog slutsatsen att vin (konsumerat i lätta till måttliga mängder) var den enda alkoholhaltiga dryck som tycktes ha anmärkningsvärda skyddseffekter.

Studier om depression visade liknande mönster. Konsumtion av alkohol – oavsett typ – har ansetts vara både en orsak till och ett symptom på klinisk depression, särskilt i större mängder än vad som rekommenderas. En studie från 2013 visade dock att en portion per dag av någon typ av alkohol var förknippad med en 28 procent lägre risk för depression. Med vin var chanserna ännu lägre, 32 procent.

Varför? En studie från 2015 om resveratrols antiinflammatoriska egenskaper kan ha svaret. Forskare från University of South Carolina School of Medicine fann att rödvinspolyfenolen har potential att minska hjärninflammation orsakad av stress, vilket lindrar depressionsrelaterade symtom. Studien genomfördes dock på labbråttor, inte människor, och använde koncentrationer av resveratrol som vida överstiger den mängd som finns i en dags vin.

Leverhälsa

Alkohol är inte bra för levern, och tungt alkoholbruk kan leda till skrumplever, försämring och ärrbildning i levern. Men det är möjligt att vin, och framför allt rödvin, inte är lika skadligt som andra alternativ. En studie från 2015 på nästan 56 000 deltagare visade att vinkonsumtion var kopplad till en lägre risk för skrumplever än konsumtion av öl eller sprit.

Ungefär samtidigt kopplade en annan studie ellaginsyra, en antioxidant som ofta finns i (du gissade det) rött vin, till leverhälsa. I den studien kunde även låga doser ellaginsyra bränna en del av fettet i en fettlever, en funktion som skulle kunna rädda personer med fettleversjukdom från att drabbas av steatohepatit (leverinflammation), skrumplever och till och med leversvikt.

Alltså även förkylning!

Vin kan till och med ge dig ett försprång i kampen mot en förkylning. I en spansk studie från 2002 fann forskarna att personer som drack 14 glas vin i veckan löper hälften så stor risk att bli förkylda som de som drack öl, sprit eller ingen alkohol alls.

Vad du väljer att dricka är bara en av dussintals faktorer som kan påverka din hälsa, inklusive din miljö, ditt immunförsvar, genetik och din ålder. Och det verkar som om mängden du konsumerar påverkar din hälsa mer än typen av dryck. I nästan alla studier som nämns ovan har nyckeln till att låsa upp hälsofördelarna från alla typer av alkohol visat sig vara måttlighet. Så om du skålar för ett långt och hälsosamt liv, höj ditt glas – vin, öl eller sprit – men njut av det på ett ansvarsfullt sätt.