Den 29 maj är det Världsdagen för matsmältningshälsa. Lär dig mer om cancer och matsmältningssystemet av Complex GI Nurse Navigator, Gwen Spector, RN, BSN, COCN, CCP.

Matsmältningssystemet

Matsmältningssystemet består av matstrupen, magsäcken, tunn- och tjocktarmen, levern, bukspottkörteln och gallblåsan. Dessa organ arbetar tillsammans för att bryta ner maten du äter till näringsämnen som tas upp av blodomloppet och transporteras till alla celler i kroppen. Det är detta som ger din kropp det viktiga bränsle den behöver för att fungera.

Fakta om cancer i matsmältningsorganen

• Kolorektalcancer är den tredje diagnostiserade cancern i USA och den andra orsaken till cancerrelaterade dödsfall hos män och kvinnor. Många cancerformer i matsmältningsorganen upptäcks i senare stadier, men kolorektalcancer kan upptäckas och behandlas i tidigare stadier eller till och med förebyggas tack vare screeningundersökningar.
• The American Cancer Society rapporterar att även om kolorektalcancer hittas oftare hos personer i åldrarna 50 år och äldre, så är den på väg uppåt hos personer under 50 år. I en studie från 1974-2013 konstaterades en ökning med 1 % per år av koloncancerincidensen hos personer mellan 20 och 49 år, och en ökning per år av nya fall av rektalcancer hos vuxna mellan 20 och 39 år (3 %) och mellan 40 och 54 år (2 %).
• The Pancreatic Cancer Action Network rapporterar att bukspottkörtelcancer förväntas vara den andra orsaken till cancerrelaterade dödsfall år 2020.
• Enligt Esophageal Cancer Action Network är matstrupscancer orsakad av långvarig GERD (adenokarcinom) en av de snabbast växande cancerformerna i USA.
• CDC rapporterar att levercancer ökar med cirka 2,3 % per år och att dödligheten ökar snabbt med 3 % per år. Orsaken till denna ökning tillskrivs främst en ökning av antalet fall av hepatit C, särskilt i babyboomergenerationen.

Gemensamma riskfaktorer för cancer i matsmältningsorganen

Riskfaktorer klassificeras i allmänhet som modifierbara (som kan förändras eller förebyggas) och icke-modifierbara (som inte kan förändras eller förebyggas). Modifierbara riskfaktorer är vanligtvis relaterade till levnadsvanor. Att ha någon typ av riskfaktor betyder inte att du kommer att få cancer, bara att du löper högre risk. Tyvärr kan man få cancer även utan riskfaktorer.

Modifierbara risker

• Rökning och tobaksbruk – cancer i matstrupe, mage, bukspottkörtel, lever och tjock- och ändtarmscancer.
• Fetma – cancer i matstrupe, mage, bukspottkörtel, lever, gallblåsa och tjock- och ändtarmscancer.
• Fysisk inaktivitet – kolorektalcancer och bukspottkörtelcancer.
• Dieter med lågt innehåll av frukt, grönsaker och fibrer och högt innehåll av rött och bearbetat kött och livsmedel är riskfaktorer för de flesta cancerformer i matsmältningen. Andra kostrelaterade riskfaktorer för specifika cancerformer är t.ex: Rökta livsmedel, saltad fisk och saltat kött samt inlagda livsmedel (mage).
• Överdriven alkoholkonsumtion – cancer i matstrupen, levern, bukspottkörteln, bukspottkörteln, magen och tjock- och ändtarmen.
• Diabetes typ 2 – lever-, bukspottkörtel- och kolorektalcancer.
• Infektioner som hepatit B och C (lever), humant papillomvirus -HPV (anal och möjligen esofagus) och Helicobacter pylori (mage).
• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) – matstrupscancer, särskilt när den leder till ett förstadium till cancer som kallas Barretts matstrupe.

Non-modifierbara risker:

• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD inte IBS) i mer än 8 år – kolorektal-, gallgångs- och tunntarmscancer.
• Familjehistoria av cancer, adenomatösa polyper och ärftliga genetiska syndrom – magsäcks-, kolorektal- och bukspottkörtelcancer. Alla med cancer har inte en familjehistoria, men risken ökar om det finns cancer hos en eller flera släktingar i första graden. Se American Cancer Society för mer information.
• Ålder – alla cancerformer i matsmältningsorganen förekommer oftare hos personer över 50-60 år, men det finns en ökning hos yngre vuxna för de flesta av dessa cancerformer.
• Genus – män löper högre risk för alla cancerformer i matsmältningsorganen utom anal- och gallblåsecancer.
• Ras och etnicitet Afroamerikaner (kolorektal, mage och bukspottkörtel), ashkenaziska judar (kolorektal och bukspottkörtel)), asiater/havsöbor (mage och lever), kaukasier (adenokarcinom i matstrupen) och spansktalande amerikaner (mage). Gå till American Cancer Society för att se mer detaljer.

Tips for Prevention and Early Detection ofDigestive Cancers:

Drick alkohol med måtta om du väljer att dricka.
Öka din kunskap om din familjehistoria och riskfaktorer.
Var fysiskt aktiv* och rör dig mer. Detta innebär bland annat att du inte ska sitta i långa perioder.
Ät en kost som innehåller mycket frukt och grönsaker och lite rött och bearbetat kött och livsmedel.
Sluta röka och använd inga tobaksprodukter. Ta bort extra kilon eller bibehåll en hälsosam vikt. Vaccinera dig mot sjukdomar som kan förebyggas, t.ex. hepatit B.* Observera din kropp för att upptäcka förändringar, t.ex. ändrade tarmvanor, blod i avföringen, smärtsamma eller svåra sväljningar, förändrad hudfärg (t.ex. blek eller gul), förvärrad eller ihållande buksmärta och oavsiktlig viktnedgång.**
Informera din läkare om du har onormala symtom. Diskutera lämpliga screeningtester för din ålder och dina riskfaktorer.

* Kontrollera alltid med din läkare först.

**Det hjälper att föra en loggbok eller anteckna dina symtom för att hjälpa dig och din läkare att avgöra vad som orsakar dina problem.