Bush-klanen visar att politik ligger i familjen. George Bush Sr. var kongressledamot och sedan USA:s 41:a president, George W. Bush var guvernör i Texas innan han valdes till 43:e president och Jeb Bush var guvernör i Florida från 1999 till 2007.

En gemensam politisk kultur innebär ingalunda att alla amerikaner tänker likadant. Vissa är konservativa och tenderar att rösta republikanskt. Vissa är liberala och tenderar att rösta på demokraterna. Vissa har mer negativa attityder till offentliga tjänstemän än andra. Dessa attityder avgör hur amerikanerna deltar, vem de röstar på och vilka politiska partier de stöder. Många faktorer – däribland familj, kön, religion, ras och etnicitet samt region – bidrar alla till amerikanernas politiska attityder och beteende.

Familj

Trots oenigheter inom familjen och generationsklyftor tenderar barn att växa upp och rösta på samma sätt som sina föräldrar. Familjen är i allmänhet det första, och ofta det mest bestående, inflytandet på ungdomars utvecklande politiska åsikter. När människor blir äldre får de andra influenser som korsar familjen, och naturligt nog tenderar deras attityder att avvika från föräldrarnas. Inflytandet kvarstår dock fortfarande. Ju mer politiskt aktiv din familj är, desto större är sannolikheten att du själv kommer att ha samma åsikter. Titta bara på familjen Bush. Detta förhållande är mindre starkt i specifika frågor – som skolbön, abort och välfärdsprogram – men de har alla samma allmänna politiska åsikter.

Genus

Kennedys är en av USA:s politiskt mäktigaste familjer, som gör anspråk på medlemmar på alla nivåer i regeringen. Här ler tre av Kennedy-klanen – president John, justitieminister Robert och senator Edward – för kameran.

Politologer har noterat några stora förändringar i könsinflytandet sedan kvinnorna fick rösträtt 1920. Fram till 1950-talet tenderade kvinnor att rösta på republikaner. Även om fler kvinnor röstade på Franklin Roosevelt – en demokrat – än på hans republikanska motståndare, stödde de honom ändå med mindre marginaler än vad männen gjorde. På 1960-talet började kvinnorna skifta sin lojalitet till demokraterna.

I de senaste valen har kvinnor röstat starkt på demokraterna. Varför? De flesta observatörer tror att kvinnor tror att demokraterna i högre grad stöder “kvinnofrågor”, t.ex. lika arbete, lika lön och lika juridiska rättigheter. Opinionsundersökningar visar att många frågor som kvinnor känner mest för, t.ex. utbildning och hälsovård, behandlas mer positivt av det demokratiska partiet. Betyder detta röstbeteende att det är troligt att kvinnor röstar på kvinnliga kandidater? Det finns inga tydliga bevis för att de gör det.

Religion

Religiösa övertygelser påverkar ofta människors sätt att rösta. Christian Coalition of America företräder åsikten att “människor med tro har rätt och ansvar att engagera sig i världen omkring dem.”

Äldre studier från slutet av 1940-talet visar i allmänhet att judiska väljare är mer benägna att stödja demokraterna än vad katoliker eller protestanter är. Katoliker tenderar att vara mer liberala i ekonomiska frågor (t.ex. minimilön och skatter) än de är i sociala frågor (t.ex. abort och skilsmässa). Nyare studier har fokuserat på hur medlemmar av den “religiösa högern” skiljer sig i sina politiska attityder och beteenden från alla andra. Den religiösa högern tenderar att stödja mer konservativa kandidater till offentliga ämbeten, och de är mer benägna att bidra till det republikanska partiet än till det demokratiska partiet. Denna tendens är tydligare förknippad med sociala frågor som skolbön, abort och skilsmässa än med ekonomiska frågor eller utrikesfrågor.

Race and Ethnicity

Som allmän regel har afroamerikaner under det senaste halvseklet varit de mest lojala demokraterna än någon annan identifierbar grupp. Vissa experter anser att denna lojalitet håller på att försvagas, men de senaste valen har bekräftat den starka tendensen hos svarta amerikaner att rösta demokratiskt. Latinos som helhet har en tendens att rösta demokratiskt, men förhållandet är inte lika starkt som för svarta. För att ytterligare komplicera saken har de olika latino-grupperna mycket olika röstningsmönster. Exempelvis har kubanska amerikaner överlag en stark tendens att rösta republikanskt och mexikanska amerikaner har en lika stark tendens att rösta demokratiskt. Vissa studier tyder på att asiatiska amerikaner tenderar att rösta konservativt, men det saknas fortfarande konkreta bevis för detta.

Region

Denna karta ger en statistisk uppdelning av presidentvalet 1996. Demokraten Bill Clinton vann staterna i rött, medan staterna i blått vanns av republikanen Bob Dole. Observera att Clinton klarade sig bra på landets kuster, medan Dole tog större delen av mellanvästern.

Som allmän regel tenderar människor på någon av kusterna att vara mer liberala än de i mitten av landet. Det finns dock många undantag från denna tendens. Många kalifornier är ärkekonservativa, liksom ett antal New England-bor. Sydöstra USA har särskilda problem med regeln, delvis på grund av att deras politiska tillhörighet har förändrats under de senaste femtio åren eller så. Den “solida södern” – tendensen att rösta på demokrater, oavsett vad – började urholkas under 1950-talet, så att både republikaner och demokrater är konkurrenskraftiga i hela södern i dag. De senaste presidentvalen visar dock på ett allmänt stöd för republikanerna i Södern.

Det är mycket svårt att spåra trender i den politiska kulturen. Det finns ingen “typisk amerikan”. Dessa faktorer och andra är bara indikatorer på tendenser, men det finns många undantag. I slutändan påverkas amerikanerna av ett stort antal faktorer när de avger sina hemliga röster på valdagen.