Demens och paranoia hos äldre

Demens och paranoia hos äldre

6 juli 2020

Om en av dina nära och kära lider av demens, paranoia, eller båda, är det helt förståeligt att du vill lära dig så mycket information om ämnet som möjligt. Så vi på All American Home Care sammanställer vår expertis om demens med paranoia så att du kan vara utrustad för att interagera med din älskade vänligt, självsäkert och utan rädsla.

Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation KONTAKTA OSS

Vad är demens?

Demens är faktiskt ett ganska brett begrepp och hänvisar egentligen inte till en sjukdom. Snarare används det för att beskriva en uppsättning symtom som kan uppstå när någon utvecklar Alzheimers sjukdom, får en serie stroke eller skadas på något annat sätt. Vissa symtom är vanligare än andra, men de beror i allmänhet på vilken del av hjärnan som har skadats och (i förekommande fall) vilken sjukdom personen lider av.

Är paranoia ett symtom på demens?

Om du känner någon som har börjat uppvisa paranoia kanske du undrar om paranoia är ett tidigt tecken på demens. Ja, paranoia kan vara ett av demenssymtomen, men det finns mycket mer än så när det gäller demens. Här är några vanliga symtom som finns hos personer som har demens. Kom ihåg att det inte nödvändigtvis är sant att en demenspatient skulle ha vart och ett av dessa symtom.

Kognitiva symtom

  1. Minnesförlust: Vanligtvis märks detta symptom först av en demenspatients make/maka eller vänner först.
  2. Svårigheter att hitta de rätta orden: Med detta kan det kännas som om ett ord ligger “på tungspetsen” i mycket högre takt än normalt.
  3. Dålig rumslig förmåga: Personen kan börja gå vilse när han/hon navigerar, även när han/hon färdas längs bekanta vägar.
  4. Svårigheter att lösa problem och planera: I takt med att demenssjukdomen fortskrider kan patienten börja få problem med att planera saker eller hitta lösningar på problem. Den äldre personen kan till exempel ha svårt att balansera en budget, utarbeta en måltidsplan och så vidare.
  5. Komplexa uppgifter är svårare: En demenssjuk person kan börja ha svårt att följa processer i flera steg, till exempel att laga en måltid från grunden.
  6. Samordningsproblem: Personen kan börja agera klumpigt, och de motoriska färdigheterna kan försämras.
  7. Desorientering: Patienten kan bli förvirrad och inte förstå varför han eller hon befinner sig på en viss plats.

Psykologiska symptom

  1. Paranoia: Paranoida vanföreställningar hos äldre demenspatienter kan börja uppstå. Kanske börjar de tro att du stjäl från dem, eller att en stalker bevakar deras minsta steg.
  2. Depression: Den demenssjuke kan börja sakna motivation att utföra även grundläggande uppgifter. De kan börja uppleva depressiva tankar.
  3. Ångest: Den demenssjuke kan börja uppvisa höga nivåer av ångest, vilket kan komma till uttryck på ett fysiskt sätt – pacing, rastlöshet, agitation och så vidare.
  4. Hallucinationer: Det är möjligt att någon med demens kan uppleva visuella eller auditiva hallucinationer (se eller höra saker som egentligen inte finns där.)

Så, som du kan se går demens och paranoia hos äldre inte nödvändigtvis hand i hand – det finns en hel del andra symtom som kan uppstå i stället.

Låt oss börja ta hand om dig START NU

En närmare titt på paranoia

Kanske har din närståendes läkare berättat för dig att demenssjukdomen gör att han eller hon uppvisar paranoia, men du är inte riktigt säker på vad det innebär. Enkelt uttryckt kan man säga att när en person är paranoid kan han/hon hysa misstankar mot personer i närheten. De kan till och med anklaga dig för att försöka stjäla från dem eller skada dem.

Vad kan du förvänta dig av någon som har paranoia och demens? Jo, du kan förvänta dig att de kommer att hålla fast vid sina paranoida vanföreställningar mycket starkt. Vansinnena är ganska verkliga för dem; de hittar inte på saker för att få uppmärksamhet. Någon med demens försöker helt enkelt förstå världen runt omkring sig medan de är utrustade med minskande hjärnfunktion.

Vad är skillnaden mellan paranoia och hallucinationer?

Någon som har demens kan ha paranoida vanföreställningar och hallucinationsmanifestationer samtidigt, eller så kan de bara ha ett av dessa symtom (eller inget av dem). De är inte samma sak. Paranoida vanföreställningar innebär falska uppfattningar, medan hallucinationer är falska förnimmelser. Om någon med Alzheimers sjukdom upplever hallucinationer kan de lukta, smaka, höra, se eller känna något som inte finns där.

Om du märker oroande tecken på paranoia bör ditt första steg vara att kontakta deras läkare så snart som möjligt. Detta är särskilt viktigt om du tror att personen potentiellt kan skada sig själv eller en vårdare. Det är nödvändigt att de genomgår en medicinsk utvärdering för att avgöra om de måste ta medicin.

Medicinering är vanligtvis inte det första tillvägagångssättet vid demens och paranoia som läkare rekommenderar, eftersom antipsykotiska läkemedel kan vara farliga för äldre vuxna. De kommer till och med med risk för stroke eller dödsfall, så de måste användas mycket försiktigt. Det finns icke-medicinska tillvägagångssätt som du kan diskutera med en läkare innan du tillgriper medicin. Sådana insatser inkluderar terapi, omdirigering, lugnande, miljöförändring med mera. Fortsätt läsa för att se våra bästa tips för att lugna paranoia hos personer med demenssjukdom.

Behöver du mer information?KONTAKTA OSS

Tips for Soothing Paranoia in Older Adults

Om en äldre person i ditt liv lider av demenssjukdom och paranoia är ett av symtomen, tappa inte hoppet! Försök inte resonera med någon som har paranoida vanföreställningar, eftersom det kan leda till frustration och ibland förvärra problemet. Prova istället dessa beteendetekniker.

Validering

Istället för att motsäga vad personen säger eller försöka ge honom eller henne bevis för att lugna hans eller hennes vanföreställningar, är det bästa du kan göra att bekräfta hur han eller hon känner. Observera att detta INTE innebär att ljuga för dem – det kan bara leda till ännu mer förvirring. Två bra valideringstekniker är:

  1. Acknowledge the patient. Arbeta med den berömda improvisationstaktiken “ja, och…” för att utveckla samtalet och få bort deras tankar från vanföreställningarna. Om personen till exempel frågar var hennes avlidna make/maka är, kan du fråga vad som är deras favoritsak med sin make/maka. Att säga att maken är död kan orsaka förvirring, frustration, ångest med mera.
  2. Honorera deras känslor. Istället för att bara svara på deras fråga, lyssna verkligen och försök att avgöra den känslomässiga avsikten bakom frågan. Om personen med demenssjukdom säger att han eller hon vill åka hem, säg inte att anläggningen som han eller hon befinner sig på är hans eller hennes nya hem. Säg i stället att deras gamla hem låter fint och be dem berätta mer om det. På så sätt får du en inblick i om patienten är hungrig, rädd och så vidare. Om de säger att de älskade det rikliga skafferiet i sitt gamla hem kan de för närvarande vara hungriga.

Var lugn

När du interagerar med någon som har paranoia och demens är det sista du vill göra att skrika åt dem eller visa någon form av aggression. Att argumentera med dem kommer inte att vara fruktbart, så håll dig lugn istället. Om du märker att du blir frustrerad kan du kanske ta några djupa andetag innan du svarar på deras paranoia.

Om du fortfarande märker att du inte kan hålla dig lugn kan du försöka titta på meditationstekniker. Genom att meditera på din fritid lär du dig de färdigheter som krävs för att behålla lugnet när det blir svårt. Här är några tekniker som du kan prova:

  • Meditation med fokuserad uppmärksamhet: Med den här typen av meditation koncentrerar du dig på något, oavsett om det är ett upprepat mantra, ett föremål eller helt enkelt flödet av ditt andetag. Att fokusera på något gör att ditt sinne blir lugnare och avvecklar spänningar.
  • Meditation med öppen övervakning: När du praktiserar denna typ observerar du de tankar som dyker upp i ditt sinne. Försök inte att blockera dina tankar; omfamna dem men observera dem på avstånd.
  • Meditation med medkänsla: Med medkänsla meditation lägger du ditt inre fokus på att känna kärlek till dig själv och kärlek till andra.

När du väl har lärt dig att meditera kan du kanske till och med visa grunderna för en person med demenssjukdom. Meditation kan faktiskt minska hastigheten för Alzheimers sjukdomsprogression, förutom många andra hjärnstärkande fördelar.

Att bedöma situationen noggrant

För att svara någon som lider av paranoida vanföreställningar ska du tänka igenom ditt svar noggrant. Bedöm vad som pågår och se om det kan leda till fysisk skada. Om så är fallet kräver beteendet ett ingripande.

Distraktion

Om någon med demenssjukdom inte är villig att prata igenom det med dig kan du försöka flytta deras uppmärksamhet. Det behöver inte vara något dramatiskt; det räcker med att öppna gardinerna eller sätta på lite musik. Men om det inte fungerar ska du inte prova distraktionstekniken om och om igen – det kommer bara att leda till att personen känner sig mer frustrerad.

Låt oss börja ta hand om dig START NU

Ställ några öppna frågor/Giv lugnande uttalanden

Det här är en viktig del av att upprätthålla en hälsosam kommunikation med någon som har demenssjukdom. Du bör se till att du tydligt uttrycker att du förstår dem och att du vill hjälpa till. Här är några utmärkta saker du kan säga:

  1. Jag förstår vad du menar. Jag är här för att hjälpa till.
  2. Hur kan jag hjälpa dig att må bättre?
  3. Berätta mer, tack.
  4. Låt oss komma fram till en plan för att åtgärda det här.

Kontrollera omgivningen

Ibland kan det finnas visuella signaler i rummet som kan utlösa att någon med demenssjukdom får paranoida vanföreställningar. Om ljuset till exempel reflekteras från ett fönster kan de tro att det finns ett ufo utanför. Eller kanske ser de sin spegelbild i spegeln och tror att någon iakttar dem. Du kan avhjälpa den här situationen genom att dra för gardinerna eller täcka över spegeln.

Vad mer bör du veta om paranoia och demens?

Demensrelaterad paranoia kan utlösa agitation, vilket kan vara stressigt att försöka dämpa. Det finns dock vissa tekniker som du kan använda. Några av dessa är bland annat:

  • Begränsar mängden socker, koffein och skräpmat som personen med demens konsumerar
  • Reducerar mängden skräp i ett rum
  • Håller en daglig rutin
  • Underhåller ommöblering; Försök att ha saker på samma platser för att skapa förtrogenhet
  • Håll en mjuk, lugnande ton i rösten
  • Spela lugnande musik eller gör andra lugnande saker tillsammans med personen, till exempel högläsning eller promenader
  • Håll osäkra föremål utom räckhåll
  • Motivera den demenssjuka personen att vara så självständig som möjligt, utan att driva dem för långt
  • Distrahera den upprörda personen med en rolig aktivitet eller ett favoritsnack

Du kan också arbeta med att bygga upp ett förtroende med den person som lider av paranoia. Om du upptäcker att de är misstänksamma mot dig finns här några strategier som du kan tillämpa:

  • Undvik att argumentera med dem
  • Om de är mottagliga för det kan du pröva en mjuk kram
  • Hjälp dem att leta efter något som de tror att du har stulit, innan du distraherar dem med en annan aktivitet
  • Låt dem behålla pengar i en handväska. Om de tror att du har stulit pengar från dem kan du hjälpa dem att “hitta” dem i handväskan.

Vad händer om du inte kan göra det här ensam?

Att ta hand om någon som lider av demens och paranoia är definitivt en utmanande uppgift, och svårighetsgraden kan vara ännu större beroende på hur djupt personens kognitiva funktion har försämrats. Om du anser dig vara oförmögen att ta hand om någon med demenssjukdom kan du kontakta oss. På All American Home Care gör vi en noggrann bedömning av vad exakt din närstående behöver. Vi kan tillhandahålla certifierade, sakkunniga vårdare för att hjälpa din närstående att uppleva en bättre livskvalitet i hemmet. Våra vårdare är tillgängliga dygnet runt, även på helgerna! Vi värdesätter vikten av gemenskap, medkänsla och vänlighet.

Du behöver inte klara denna storm ensam. Ring oss och se hur vi kan hjälpa dig idag.

Behöver du mer information?KONTAKTA OSS

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.