Förvirring

När någon har svårt att känna igen vilken tid på dygnet det är och var han/hon befinner sig och blir överdrivet orolig eller upprörd, antas ofta att han/hon visar de första tecknen på demens. Om dessa symtom på förvirring har utvecklats relativt snabbt kan de ha orsakats av matbrist eller uttorkning, eller av en urinvägs- eller bröstinfektion.

Det är viktigt att en tidig diagnos ställs för att fastställa om symtomen orsakas av en sjukdom som kan behandlas. En förändring av – eller en reaktion på – medicinering eller intag av alkohol i samband med medicinering kan också ge symtom på förvirring.

Vårdpersonal bör hålla utkik efter dessa tecken och uppmuntra personen att söka medicinsk rådgivning hos sin husläkare för att eliminera dessa möjligheter.

Depression

Symtomen på depression förväxlas ofta med demenssjukdom. Det är inte lätt att definiera symtomen eftersom många personer med demenssjukdom utvecklar tecken på depression, till exempel känslor av låg självkänsla och dåligt självförtroende, gråtmildhet och aptit-, koncentrations- och minnesproblem. Om depression diagnostiseras av en allmänläkare finns ett brett utbud av behandlingar.

I en video på webbplatsen NHS Choices, som heter Depression – Lawrence’s story, berättar Lawrence, en psykiatrisk sjuksköterska, om sin erfarenhet av att leva med depression. Du kan se hur vissa av de saker han beskriver skulle kunna misstas för tidiga tecken på demens. Han säger:

Jag oroar mig för hur jag uppfattas av människor, eftersom jag vet att jag säger okänsliga och olämpliga saker. Det är som om min mun går eller mina fingrar skriver innan min hjärna har en chans att engagera sig, och vid den tidpunkten tycker jag att det är okej att säga de saker jag säger eller skriver. Sedan slår jag mig själv på fingrarna i evigheter efteråt, gråter och säger till mig själv att jag är en hemsk person och värdelös.
Men jag verkar inte kunna sluta. Jag blir också extremt arg över småsaker… Jag kan inte förmå mig att berätta för min familj eller de flesta av mina vänner och jag känner mig så ensam med det. Jag tror att det beror på att jag inte känner att det är en sjukdom, och att berätta för folk skulle bara vara som att säga “åh förresten, jag är en komplett idiot och vill att ni ska tycka synd om mig”, även om jag vet att det är fånigt.

Medicinska tillstånd

Sköldkörtel-, njur-, lever-, hjärt- och lungproblem, urinvägs- och lunginflammationer samt slaganfall är några av de många medicinska tillstånd som kan ge demensliknande symptom. Äldre personer med dålig syn kan tyckas visa tecken på demens, bland annat dålig rumslig medvetenhet (de kan till exempel stöta in i möbler eller falla över stolar och andra föremål i hemmet). De kan ha svårt att läsa eller följa tv-program. Ett enkelt syntest – och nya glasögon – kan vara allt de behöver för att komma till rätta med dessa problem. Personer med hörselproblem kan tyckas visa tecken på demens eftersom de har svårt att följa med i samtal. De kan bli förvirrade och tillbakadragna. Även här kan ett enkelt hörseltest och en hörapparat lösa dessa svårigheter.

Känslomässigt lidande

Döden av en make/maka, släkting eller nära vän och oro för pensionering och flyttning kan skapa känslomässiga problem som lätt kan förväxlas med demenssjukdom. Dödsfall kan orsaka en rad olika problem, från utmattning, sömnbrist, huvudvärk och högt blodtryck till irritabilitet, hallucinationer och aptitlöshet. Stödet från familj och vänner är ovärderligt när det gäller att hjälpa någon att klara av att hantera ett dödsfall. Sorgrådgivning – som erbjuds av organisationer som Cruse Bereavement Care – kan hjälpa människor att hantera en förödande förlust i en relation med stöd.

Om du tar hand om någon som bor ensam kan du vara den enda person som de träffar på en dag, en vecka eller längre. De kan känna sig isolerade eller ensamma, verka förvirrade och drabbas av minnesluckor – kanske symtom på deras boendeförhållanden. Hur kan du hjälpa till? Genom att uppmuntra dem att delta i sociala aktiviteter, att gå med i lokala samhällsgrupper eller att bibehålla eller ta upp hobbyer.

När man tar hand om en person med annan kultur eller bakgrund bör vårdpersonalen ta hänsyn till hur deras trosuppfattningar kan påverka deras beteende och känslomässiga reaktioner och inte förväxla dem med symtom på demenssjukdom.

Förflyttning till ett annat hem

När människor blir äldre flyttar de ofta till ett nytt boende som är bättre lämpat att uppfylla deras behov. De kan flytta till en mindre fastighet, ett skyddat boende eller till ett vårdhem om de inte längre kan ta hand om sig själva hemma. Flytten kan skapa symtom på fysisk och känslomässig stress som kan misstas för demens (det vill säga att de blir tillbakadragna, arga, rastlösa, har svårt att kommunicera med andra och lider av minnesproblem).

Var vi bor ger oss vår identitetskänsla. Vi har alla rutiner och preferenser som bidrar till att forma hur vi lever våra liv. En flytt kan innebära att rutiner måste ändras och detta kan påverka en persons personlighet och sätt att leva. Att flytta till ett vårdhem kan innebära många nya utmaningar (från hur någon äter, sover och tillbringar sin fritid till att dela en gemensam salong eller matsal). Med rätt stöd och vård anpassar sig de flesta människor till sin nya omgivning utan att stressen tar ut sin rätt.

Som vårdpersonal, hur kan du hjälpa till?

Det finns många tillstånd och omständigheter där du kan se tecken och symtom som kan förväxlas med demens. Som omsorgspersonal är det inte ditt ansvar att försöka diagnostisera tillståndet. Men eftersom du kanske är den enda person som träffar individen regelbundet har du goda förutsättningar att lägga märke till eventuella förändringar. Att uppmuntra en äldre person att besöka sin husläkare regelbundet kan hjälpa honom eller henne att bibehålla sin allmänna hälsa och sitt välbefinnande.

• Vidare läsning Öppna

  Alzheimer’s Society (2012) ‘Depression and anxiety’. Faktablad 444. London: Alzheimer’s Society.

  Råd och omsorg (2010) “Minnesförlust, depression, “förvirring” och demens”. Guide 9. London: Counsel and Care.

• Nyttiga länkar Öppna

  Alzheimer’s Society
  The Alzheimer’s Society producerar över 80 faktablad om alla möjliga ämnen som rör demens, bland annat om tidiga tecken och diagnoser, inklusive Riskfaktorer för demens (450), Bedömning och diagnos (426), Efter en diagnos (471) och Utvecklingen av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar (458).

  healthtalk
  Healthtalk-webbplatsen innehåller berättelser från 31 vårdare av personer med demenssjukdom, vissa presenteras i videor, andra i ljudinspelningar. Berättelserna täcker ett brett spektrum av områden, bland annat att känna igen de tidiga tecknen på demens och att få diagnosen.

  NHS Choices
  NHS Choices beskriver sig själv som “NHS:s ytterdörr på nätet”. Det är Storbritanniens största hälsovårdswebbplats och innehåller en A-Z över hälsotillstånd, inklusive demens, samt förklaringar om behandlingar och hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Demensguiden på den här webbplatsen innehåller ett avsnitt om att få en demensdiagnos, fördelarna med tidig demensdiagnos och vad du ska göra om du precis har fått en demensdiagnos.

  Att låsa upp diagnosen: Nyckeln till att förbättra livet för personer med demenssjukdom.
  Denna publikation från den parlamentariska allpartigruppen för demenssjukdomar rapporterar om APPG:s undersökning från 2012 om olika diagnosfrekvenser – och hindren för att lyfta dessa – runt om i Storbritannien.

  World Alzheimer Report 2011: Fördelarna med tidig diagnos och intervention
  I Alzheimer’s Disease International 2011-rapport undersöktes fördelarna och nackdelarna med tidig diagnos och intervention för personer med demenssjukdom, konsekvenserna av tidig diagnos för hälso- och sjukvårdskostnader och kostnader för social omsorg samt bästa praxis för tidig intervention i hela världen.

• Relaterade sidor från detta avsnitt Öppna