Vad är det bästa sättet att injicera insulin?

Det finns olika sätt att injicera insulin i kroppen; detta kallas insulinleverans. Sprutor, pennor, pumpar och jetinjektorer ger många personer med diabetes alternativ för sin insulintillförsel.

Sprutor
En spruta är en anordning med en ihålig kärna, kolv, nål och ett avtagbart nålskydd. Sprutans utsida är markerad med linjer för att hjälpa dig när du drar upp rätt mängd insulin.

Några tips för att använda sprutan och nålen för insulintillförsel:

• Kortare nålar innebär mindre obehag vid injektion. Injektionsdjupet påverkar dock hur snabbt insulinet får effekt.
• Koordinera sprutstorleken (t.ex. 1cc, 1/2cc, 3/10cc) för att matcha insulindosen.
• Hantera inte en spruta på nytt.
• Dela inte med någon annan spruta.
• Desponera använda sprutor i en förslutningsbar och punkteringsbeständig behållare (t.ex, tom tvättmedelsflaska eller i en särskild behållare som skapats för att göra sig av med medicinskt avfall – en behållare för vassa föremål) eller kontrollera om det finns platser där du kan lämna in sprutor i ditt samhälle (t.ex. apotek).

Insulinpenna
En insulinpenna påminner om en stor penna. Den ersätter flaskan och sprutan, hjälper personer med dålig syn och hjälper till att undvika över- eller underdosering.

Olika företag tillverkar dessa enheter. Pennor använder insulinpatroner och engångsnålar. Du kan välja (ringa) rätt dos, som visas i pennans fönster. Vissa modeller gör det möjligt att välja om dosen om man gör ett misstag. Nålarna skruvas helt enkelt fast på plats och kan lätt tas bort för att kasseras på rätt sätt.

Vissa pennor:

• Kräver inte kylning efter första användningen
• Har ett minne för att återkalla tidigare doser
• Är förfyllda, engångsartiklar
• Hållbarare än andra

Några tips för att använda en insulinpenna:

• Underhållen exponering för kyla eller värme – håll pennan i rumstemperatur efter första användningen.
• Bär aldrig en insulinpenna med nålen fastsatt
• Nej återanvända nålar
• Dela inte din penna eller nålar med andra
• Desponera pennor/nålar på rätt sätt i en förslutningsbar och punkteringsbeständig behållare, t.ex, tom tvättmedelsflaska eller i en särskild behållare som skapats för att göra sig av med medicinskt avfall – en behållare för vassa föremål) eller kontrollera om det finns avlämningsställen i ditt samhälle (t.ex. apotek).

Insulinpump
Personer med diabetes som har svårt att kontrollera blodsockret på annat sätt (med hjälp av en spruta eller en penna) kan tycka att en insulinpump kan vara ett bra behandlingsalternativ. Flera företag tillverkar insulinpumpar som är datoriserade/motoriserade och flexibla användningsanordningar. Vissa modeller fungerar som glukosmätare och insulinpump.

Pumpen fylls med snabbt eller kortverkande insulin. Insulin doseras före varje måltid, och det finns också en liten mängd insulin som levereras under 24 timmar. Patienten lär sig att beräkna hur mycket insulin som behövs utifrån kolhydratinnehållet (gram) måltid eller mellanmål. Pumpen förhindrar överdosering.

Pumpen är inte inplanterad i patientens kropp. Den kopplas snarare till en kateter vid behov. Katetern implanteras i patientens buk under hud och fettlager. Pumpen kan fästas på olika delar av kroppen, men placeras vanligen på midjan.

Jetinjektion
Jetinjektionsanordningar är till för personer med diabetes som inte tål nålar. Injektorn rymmer flera insulindoser. För att administrera en dos håller patienten helt enkelt injektorn mot huden, trycker på en knapp och en luftstråle pressar insulin genom huden. Det kan orsaka blåmärken. Jetinjektorer används inte lika ofta som andra typer av insulintillförsel.

Insulininjektionsteknik
Det är mycket viktigt att du vet hur du injicerar insulin på rätt sätt. Följ noggrant de instruktioner som du får av en sjuksköterska, apotekare eller diabetesutbildare.

Källor

• American Diabetes Association (ADA), http://www.diabetes.org/
• American Association of Diabetes Educators (AADE), http://www.diabeteseducator.org/
• Centers for Disease Control and Prevention (CDC), http://www.cdc.gov/
• National Diabetes Information Clearinghouse (NDIC), http://diabetes.niddk.nih.gov/
• Ford MD, Delaney KA, Ling LJ, Erickson T. Clinical Toxicology, 1st Ed. W.B. Saunders, Philadelphia, PA. 2001.

.