För att diskutera barns hälsa vill vi först nämna begreppet “livsstadier”, eftersom en persons ålder kan påverka hur mottaglig han eller hon är för hälsorisker som orsakas av föroreningar i miljön. Barn och äldre är ofta mest utsatta för en ökad risk.

Barn är ofta mer utsatta för gifter i miljön än vuxna eftersom barn pund för pund andas mer luft, dricker mer vatten och äter mer mat än vuxna. Barns beteendemönster, t.ex. att leka nära marken, ökar deras exponering för potentiella gifter.

För övrigt kan barn vara mer sårbara för miljörisker eftersom deras system fortfarande är under utveckling, vilket ofta gör att de har sämre förmåga att metabolisera, avgifta och utsöndra gifter. Miljörisker för barn är bland annat astmaförstärkande luftföroreningar, blybaserad färg i äldre bostäder, behandlingsresistenta mikrober i dricksvatten och långlivade kemikalier som kan orsaka cancer eller ge upphov till reproduktions- eller utvecklingsskador.

För föroreningar som fungerar som utvecklingstoxiska ämnen kan samma dos som kan utgöra en liten eller ingen risk för en vuxen orsaka drastiska effekter hos ett foster eller ett barn under utveckling. Metylkvicksilver är bara ett exempel på en kemikalie som är mycket giftigare tidigt i livet. Forskare har blivit alltmer medvetna om att barn kan vara mer sårbara för miljöexponering än vuxna eftersom:

• deras kroppssystem håller på att utvecklas;
• de äter mer, dricker mer och andas mer i förhållande till sin kroppsstorlek; och
• deras beteende, t.ex. krypande och hand-mot-mun-aktivitet, kan utsätta dem mer för kemikalier och mikroorganismer.

Lär dig mer om att skydda barns miljöhälsa

I ljuset av vad som nu är känt om den större känsligheten tidigt i livet för vissa stressfaktorer utfärdades Executive Order 13045 — Protection of Children from Environmental Health Risks and Safety Risks — 1997. I detta dekret föreskrivs att alla federala organ, inklusive EPA, ska ge hög prioritet åt att identifiera och bedöma miljörelaterade hälsorisker och säkerhetsrisker som kan påverka barn oproportionerligt mycket, och se till att deras politik, program, verksamhet och standarder tar upp oproportionerliga risker för barn till följd av miljörelaterade hälsorelaterade risker eller säkerhetsrisker.

Notis: För att hjälpa forskare att bedöma risker specifikt för barn har EPA utvecklat A Framework for Assessing Health Risk of Environmental Exposures to Children tillsammans med specifik vägledning för riskbedömare, inklusive Guidance on Selecting Age Groups for Monitoring and Assessing Child-Hood Exposures to Environmental Contaminants och Kompletterande vägledning för bedömning av känslighet till följd av exponering för cancerframkallande ämnen i tidig ålder.

• EPA.A Framework for Assessing Health Risk of Environmental Exposures to Children. Washington, DC.
• EPA. Guidance on Selecting Age Groups for Monitoring and Assessing Child-Hood Exposures to Environmental Contaminants. Washington, DC.
• EPA. Supplemental Guidance for Assessing Susceptibility from Early-Life Exposure to Carcinogens. Washington,DC.

Andra viktiga resurser är:

• EPA. Highlights of the Child-Specific Exposure Factors Handbook (Final Report). Washington, DC.
• EPA. Child-Specific Exposure Factors Handbook (Final Report) 2008. Washington, DC.
• EPA. Åldrande och toxiska reaktioner: Issues Relevant to Risk Assessment (slutrapport). Washington, D.C.
• EPA. Strategi för forskning om miljörisker för barn. Washington, DC.
• EPA. Riktlinjer för riskbedömning av utvecklingstoxicitet. Washington, DC.
• Interagency Coordinating Comm. The National Children’s Study of Environmental Effects on Child Health and Development. Environmental Health Perspectives 111(4): 640-646, (2003).

Top of Page