Det är den tiden på året – nedräkningen har officiellt börjat!

Den första skoldagen är precis här och för de elever som börjar sitt första år på gymnasiet är detta ingen vanlig första skoldag. Den första dagen i gymnasiet markerar en viktig övergång i livet på så många sätt. Hur kommer det sig att så mycket kan förändras på bara några få månader mellan examen i åttonde klass och början av gymnasiet? Elever som en gång kände att de kunde memorera alla tidsfrister och provdatum upptäcker ofta att de tappar bort små uppgifter, glömmer att plugga inför ett kommande prov eller råkar ut för oförutsedda konflikter mellan skolarbete och extracurriculära åtaganden. Dessa upplevelser är ett tecken på det snabbare tempo, den betydligt högre arbetsbelastning och betoningen på undersökningsbaserat lärande som eleverna möter i gymnasiet.

I den här månadens artikel kommer jag att ge några viktiga förslag och råd till eleverna och deras familjer om hur de ska navigera i denna spännande och utmanande övergång.

När eleverna går in i gymnasiet är min förhoppning att de ska närma sig de utmaningar som de ställs inför med vad jag brukar kalla ett “tillväxttänkande”. Detta tillvägagångssätt för inlärning bygger på forskningsresultat från dr Carol Dweck vid Stanford. Dwecks forskning har visat att elever som tillskriver sina akademiska framgångar till hårt arbete och uthållighet presterar bättre på lång sikt än elever som tillskriver sina framgångar till att de är “smarta” eller “begåvade”. Modern neurovetenskap säger oss faktiskt att hjärnan är mer som en muskel som blir starkare när vi tränar den. Elever som har ett tillväxttänkande är inte rädda för att pröva svåra problem och misslyckas eftersom de förstår att precis som att lyfta vikter är det att träna sin hjärna som bygger upp intelligens.

Tillväxttänkandet ligger till grund för en annan viktig övergång som eleverna kommer att möta i gymnasiet. Mina kollegor och jag har observerat att många av våra elever på gymnasienivå kämpar med kritisk läsning, både på standardiserade prov och i klassrummet. När eleverna lär sig om litterära medel, syntax och uppsatsstruktur, märker jag att många elever misstar sig för att förstå vad som ingår i ett bra skrivande och inte vad texten i sig betyder. På gymnasienivå förväntas eleverna använda det de vet om effektivt skrivande för att stödja sin egen åsikt om textens innebörd. Det innebär att eleverna måste ha åsikter om det de läser. Ett bra sätt att stödja denna utveckling hemma är att välja en artikel eller en aktuell händelse att diskutera runt middagsbordet varje vecka. Eleverna måste uppmuntras att ta intellektuella risker och uttrycka åsikter som kan vara impopulära; detta kommer att stödja deras framgång i klassrumsmiljön och främja deras förmåga att läsa kritiskt.

Sist, men inte minst, skulle en artikel om övergången till gymnasiet vara ofullständig utan en anteckning om tidshantering och organisatoriska färdigheter. Varje år får de flesta elever en planeringsbok direkt från skolan. Och de flesta elever kommer att använda den för att skriva ner hemuppgifter – det vill säga om de använder den överhuvudtaget. Jag kan inte nog understryka att proaktiv planering ofta är det som skiljer de bästa eleverna från de övriga. Skriv inte bara ner dina uppgifter; skriv ner NÄR du ska slutföra dem.

Ovanpå kunskaper i tidsplanering och hårt arbete är min förhoppning att Insight-eleverna lär sig att möta de oundvikliga utmaningarna på sin akademiska resa med större tålamod och självförtroende, snarare än med en attityd av typen “bita tänderna ihop och ta det lugnt”. Vad de bästa universiteten i det här landet letar efter, vilket uttryckligen anges i deras ansökningsfrågor, är intellektuell vitalitet och nyfikenhet. Det betyder: arbeta hårt, men glöm inte bort att ha roligt när du lär dig. Gymnasiet kanske bara har börjat för nybörjare, men det kommer att vara över på ett ögonblick – njut av det!