Två identifierade studier randomiserade totalt 122 deltagare med neurologiska tillstånd och jämförde PM med ingen PM. Data från 121 deltagare var tillgängliga för analys. Båda studierna hade en låg risk för bias. En studie inom deltagarna med 20 deltagare (40 lemmar) mätte fotledens rörlighet och rapporterade en genomsnittlig skillnad mellan grupperna på fyra grader (95 % konfidensintervall (KI), två till sex grader) till förmån för försöksgruppen. Båda studierna mätte spasticitet med Modified Ashworth Scale, men resultaten sammanfördes inte på grund av klinisk heterogenitet. Ingen av studierna rapporterade en kliniskt eller statistiskt relevant minskning av spasticitet med PM. I den ena studien var medianskillnaden på en sammanräknad 48-punkts Modified Ashworth Scale för de övre extremiteterna en av 48 poäng (95 % KI minus två till fyra poäng), och i den andra studien var medianskillnaden på en sex-punkts Modified Ashworth Scale för fotledens plantarflexormuskler noll poäng (95 % KI minus en till noll poäng). I båda studierna visade en negativ skillnad mellan grupperna på en minskning av spasticiteten i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. I en studie med totalt 102 deltagare undersöktes de kortsiktiga effekterna på smärta. Den genomsnittliga skillnaden på en noll till 24 poängs smärtskala var -0,4 poäng till förmån för kontrollgruppen (95 % KI -1,4 till 0,6 poäng). Grades bevisnivå för effekterna av PM på ledrörlighet, spasticitet och smärta är mycket låg. Ingen av studierna undersökte livskvalitet, aktivitetsbegränsningar eller begränsningar av deltagande eller rapporterade några biverkningar.